Claire Denis återvänder till det Afrika hon skildrade i debuten Chocolat. Men hennes mognad som regissör är tydlig i det komplexa porträttet av en kvinna, spelad av Isabelle Huppert, som vägrar att lämna sin kaffeplantage i det namnlösa landet trots att franska armén lämnar regionen och rebellsoldater drar närmare. Fotot är skakigt och skitigt och ackompanjeras av stämningsskapande musik signerad Stuart Staples. Trakten är sensuellt och taktilt presenterad på ett sätt som tydligt förmedlar varför Hupperts karaktär älskar den. Filmen bär på en postkolonial kritik som dock aldrig skrivs tittaren på näsan; kvinnans oförstående attityd till varför hon skulle drivas från platsen kontrasteras väl mot hennes kärlek till den.

Hynek Pallas